Mobiliserad 1914 av Irma RidbäckMobiliserad 1914

Menige 264 Tervahautas berättelse

Mobiliseringen 1914 var unik. Inkallelsen den 3 augusti förde 15 000 män till Boden, många blev kvar i några månader. En av dem var Robert Tervahauta i Narken. Han saknade almanacka men ville kunna komma ihåg hur dagarna var. Två anteckningsböcker med en liten notis varje dag i två månader har lämnat en berättelse på meänkieli, nu översatt till svenska. Han kom att höra till de 240 man, som var 9. komp. vid I 19. Förläggning blev ett tältläger i Degerberget. Roberts tältlag bestod av 16 tornedalingar, här omnämnda med namn och hemort.

Robert skrev på tornedalsfinska (idag = meänkieli). Originaltexten på meänkieli är här parallellställd med min översättning till svenska. Meänkielitexten återges på jämna sidor och den svenska översättningen på udda sidor inom aktuella kapitel.

Språket har förändrats en del under drygt 100 år. Som avslutning finns därför dagbokstexterna varsamt redigerade till dagens meänkieli. I dessa har jag för bättre läsbarhet ändrat enstaka ord.

Utgivningsår: 2018
ISBN 978-91-637-6737-1

Beställ boken

Recension av boken Narken - Narkaus i Haparandabladet 150505.

Recension av boken Narken – Narkaus i Haparandabladet 150505.

Recension i Haparandabladet

Ett storverk bland hembygdsböcker.

I boken finns också en finstämd, men ändå bitsk, kritik mot de fördomar som fanns bland överheten om Finnbygdens människor.

Boken Narken – Narkaus har recenserats av Lars Pekka i Haparandabladet. Med tillåtelse från Haparandabladets chefredaktör Örjan Pekka återger vi recensionen här.

Till recensionen >>

Beställ boken >>

 

 

 

 

 

irma_ridback_narken_omslag_2015_vitNarken – Narkaus

En by norr om polcirkeln

Boken inleds med en tillbaka blick till början av 1600-talet, när Narken registrerades som by i skattelängderna. Sedan gör författaren ett stort steg framåt till 1800-talet och till skogsfrågor och jordbruk. Laga skiftet 1896, första postkontoreet 1899 och den första tidens skola med införandet av statsskolan och svenskundervisningen. Byns expansion under 1900-talets första del utifrån statens satsningar på enkla stödjordbruk för jordlösa unga män. Därigenom tillgodosågs också Domänverkets behov av arbetskraft för skogs- och flottningsarbete.

En by inte helt olika många andra i Tornedalen, och inte heller vägarna ut från byn fyllt 100 år. Den moderna tiden gav avtryck i byn genom en befolkningsmässig rutschkana under några decennier i seklets andra halva. När det efterlängtade kapellet invigts 1961 började nedläggningar och avflyttning under 1960- och 1970-talen.

Läs mer och beställ boken >>

 

 

Författare, lokal- och personhistoriker

Irma Ridbäck är f.d. 1:e bibliotekarie vid Riksarkivet som numera ägnar sig åt författande, forskning och redaktionellt arbete.