Publikationer

Korpilombolo: Från kyrkobygge till Nattfestival (IR-text, 2015)

OBS Boken är för närvarande slutsåld.

Boken kom ut juli 2015. Den omfattar 256 sidor och innehåller gott om bilder.

Texterna berättar om kolonat, skolan och språkfrågan, idrotten, sjösänkningar, om flertalet byar och mycket annat. Också om Nattfestivalen, en 14-dagar lång aktivitet i december.

Låna boken
Se vilka bibliotek som har boken: https://libris.kb.se/bib/18219899

 

 

Narken – Narkaus: En by norr om polcirkeln (IR-text, 2015)

Omfattande lokalhistorisk forskning om byn Narken i Tornedalen.
Läs om boken här >>

Låna boken

Se vilka bibliotek som har boken: https://libris.kb.se/bib/17968401

 

Bibliotekarie – 70 år av facklig kamp (BTJ förlag AB, 2008)

Tillsammans med Britt Marie Häggström och Anders Schmidt. DIK Bibliotekarieförbundet tog jag initiativ till boken, som skildrar dels Svenska folkbibliotekarieförbundets SFF) verksamhet från starten 1938 till sammanslagningen med De vetenskaliga bibliotekens tjänstemannaförening (VBT) år 1997. De två föreningarna bildade gemensamt DIK Bibliotekarieförbundet. Bokens 22 kapitel skrevs av 16 olika författare.

Den avslutande delen i boken innehåller personregister, förteckning över uppsatser som behandlar bibliotekarieprofessionen men också ett porträttgalleri över tidigare föreningsordföranden. I boken skildrar jag SFFs verksamhet under 70 år och lyfter fram en av pionjärerna inom folkbiblioteken, Greta Linder.

Av de två andra redaktörerna behandlade Britt Marie Häggström frågorna om professionalisering av bibliotekarieyrket medan Anders Schmidt skrev om VBT:s historia. Boken recenserades av B-O Albrektson i DIK forum 2009:2.

 

Rotfast i Uppland : om Anders Walls anor på fädernet (Ny reviderad uppl.; IR-text, 2006)

Industrimannen Anders Wall har djupa rötter i landskapet Uppland, särskilt i västra Uppland. Hans fars släkt har under århundraden bott och verkat inom ett tiotal socknar, bl.a. Giresta, Torstuna, Nysätra, Vittinge och Västerlövsta. Idag bor Anders Wall på Starfors säteri i Västerlövsta församling i Heby. Gården har även en viktig plats i hans antavla. Där var hans farfars farmor kökspiga i början av 1800-talet.

Den släktforskning som presenteras i skriften utförde jag under 1990-talet med senare kompletteringar och den omfattar anorna på fädernet.
Arkivmaterialet utgörs framför allt av kyrkoarkivens olika längder samt rullor för regementena inom länet. Kommunala handlingar och tidningsartiklar har också varit viktiga under forskningen. En anfader var riksdagsman på 1700-talet och där har bondeståndets riksdagsprotokoll varit nyttiga.

Minnen från hembyn och annorstädes

IR-text har redigerat boken Minnen från hembyn och annorstädes, av Eric Tillberg. (Härnösand 2006).

Boken hade tidigare utgivits på meänkieli, genom förlaget Kaamos Nordkalottförlag 2004, med titeln Muistoja kotikylästä ja muualtaki. Föreningen STR-T svarade för översättningen till meänkieli från Tillbergs svenska manus. Boken blev efterfrågad på svenska och Tillberg lämnade sitt manus för språkgranskning och redigering.

Tillberg berättar i boken om sitt liv, om sin bildning och utbildning, sin egen levnads färdväg från skogen till Yrkesinspektionen. Han är född 1931 i Långheden, en by mellan Kainulasjärvi och Narken i Norrbotten. I tidskriften Met Aviisi 2005:1 recenserade jag både på svenska och på meänkieli utgåvan 2004 på meänkieli.

Anm. Meänkieli = förut: tornedalsfinska

 

Riksarkivets beståndsöversikt

I del 6 av Riksarkivets beståndsöversikt. Särskilda bestånd och forskningshjälpmedel (2003) skrev jag två avsnitt, ”Riksarkivets bibliotek” samt ”Om publikationer” (s. 212-231).

 

Svensk arkivbibliografi 1990-1999

År 2003 hade jag färdigställt och kunde publicera Svensk arkivbibliografi 1990-1999, utgiven av  Svenska arkivsamfundet (c/o Landsarkivet, Box 2016, 220 02  LUND). Bibliografin är en uppföljare till Svensk arkivbibliografi 1980-89, där jag medverkade och även redigerade. Boken utgavs av Svenska arkivsamfundet år 1991.  – Åren 1995–2004 utarbetade jag årsbibliografierna om arkivlitteratur. Dessa publicerades årligen i tidskriften Arkiv, samhälle och forskning.

 

Greta Renborgs bibliografi

År 2001 publicerades Greta Renborgs bibliografi 1945-2000 , vilken upptar nära 900 titlar, utarbetad av Irma Ridbäck och Elsi Ekstedt. Boken är illustrerad med vinjetter av Gunnar Brusewitz och fotografier från Greta Renborgs eget fotoarkiv.

Boken Greta Renborgs bibliografi 1945–2000 finns fortfarande att beställa. Förutom förord innehåller boken följande: kort biografi, några artiklar från olika perioder i Gretas författarskap, bibliografin med ca 900 poster, ort- och personregister till bibliografin.

 

Oknytt

Oknytt är en tidskrift som utges av Johan Nordlander-sällskapet i Umeå. I nr 2001:1–2 berättade jag om problemen med att få till stånd godtagbara skollokaler i byn Narken, inom nuv. Pajala kommun: ”Vägen till en bättre skola” (s. 54–66). Folkskoleinspektörerna var aktiva och beskrev i sina rapporter från 1903 och under mer än  20 år om de bristfälliga lokalerna. Först 1929 kunde skolhuset börja byggas och 1936 gjordes avsyning av bygget.

 

Släkt och hävd

I Släkt och hävd 2001: 2-3, som var ett specialnummer med titeln Släkt- och personhistoriska studier  tillägnade Pontus Möller, kunde jag medverka med artikeln ”Ärkebiskopen Uno von Troil. En biografisk skiss”. Jag hade tidigare skrivit två uppsatser om honom under mina studier i idé- och lärdomshistoria.

 

Kvinnor i naturalhistorien (1998)

En annan uppsats med personhistorisk inriktning under studierna i idé- och lärdomshistoria handlade om Vivi Täckholm, professorn i botanik i Kairo. Uppsatsen kom att publiceras i förkortat och bearbetat skick i skriften Kvinnor i naturalhistorien, som utgavs av Centrum för vetenskapshistoria inom Kungl. Vetenskapsakademien. Mitt bidrag blev ”Vivi Täckholm, 1898–1978” (s. 77–92)